Då har dagen kommit, den tunga ledsna dagen, den mörka hemska som vi alla fruktar. Den dagen då vi måste ta farväl av de vi älskar. Den dagen vi alla som förlorat någon måste ta oss igenom, Begravningen.
Jag kan inte säga att vi kände Robert så där riktigt personligen, men han var vän till våra vänner, och vi träffades på gemensamma vänners fester och så, ibland sprang vi på varandra på byn och vi möttes alltid av ett leende.
Anneli och barnen har nu en ännu tuffare tid gå till mötes, vardagen.
Att få den att fungera utan Robert.
Annelie, dina vänner finns där för dig !!
Sträck ut en hand och ta emot all hjälp du kan få, våga ta emot den !
Kram Sussie
P & K
S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar